Polaris
FOR SNOWMOBILE LOVERS
Utgåva
19 okt  
Start Your Engines Snöskoterartiklar All världens snöskotrar presenteras Sledtrax TV-kanal Sledtrax Instagram Annonsera i en modern skotertidning Redaktionen Besök & Gilla Sledtrax på Facebook
             LÅNGTEST   
Ski-Doo Summit X 850 E-TEC 165"
2017-10-11
SKI-DOO SUMMIT X 850 E-TEC 165 – LÅNGTESTET SUMMERAS

Fjolårsvintern fick en seg start men ett långt avslut tack vare att sommaren aldrig ville komma. Kanske inte en optimal pudersäsong men vi hann ändå med både lössnö och vårslask med den nya Summiten. Ett helt nytt chassi med en helt ny motor på samma gång ser vi inte ofta i skotervärlden, och oron för barnsjukdomar fanns där redan från start.


Leverans av långtestmaskin

De flesta vet nog att leveranserna av den nya Summit GEN4 850 förra året, drog ut å de grövsta på tiden. Och trots att vi var bland dom första att hämta ut maskinen lades dom första svängarna på självaste nyårsafton.
På tok för sent om ni frågar oss som lever för skoteråkning, vi tror inte att Ski-doo själva tyckte att det var särskilt kul med så pass sena leveranser. Till i år verkar dock maskinerna komma betydligt tidigare, och ordningen är återställd.


Första svängarna på självaste nyårsafton.

Dom första 20-25 milen flög förbi och under tiden blev motorn bara piggare och piggare. Det märktes tydligt att inkörningen släppte lös ännu mera mos under huven.
Men som ett brev på posten började även maskinen övervarva, lite mer för varje mil som avverkades.
Till slut var övervarven ganska rejäla och nått behövde göras åt variatorerna. Vid 25 mil tog det däremot stopp och vi hade en variatorrem som separerat, här har det varit alldeles för varmt och övervarvningen blev huvudmisstänkt.

Som tur var är Tords motorservice på tå och hade tidigt tagit fram extra vikter till primärvariatorn åt sina kunder.
Vi monterade en uppsättning på vår långtestmaskin för att få ner varven, och vikterna gjorde jobbet galant. Toppvarven gick ner och motorn fick jobba på rätt varvtal igen.
Men det bästa av allt var att nu blev det rejält mycket mer fart i grejerna, det var faktiskt svårt att tro att det skulle bli så mycket bättre med mera vikt.


För trots övervarven i början var vi djupt imponerade av den nya 850 rovan, men med rätt vikter växte hornen en bra bit till.
Vilken otrolig kraft det är i denna motor och gasresponsen är kanske klassledande till skillnad mot föregångaren på 800 kubik. Den var betydligt lugnare i karaktären och inte alls lika rapp.
I jämförelse känns nya motorn explosiv med en kraft som inte mattas av, det här är motorn som får de flesta konkurrenter att vrida på sig.

Nu när vi fått varven rätt borde remproblemen vara ett minne blott? Nja inte riktigt, vi kom dock lite längre på vår andra rem.
Men även här sa det stopp efter ytterligare cirka 35mil och det kan vi inte påstå att det är godkänt. Allra helst med tanke på den tidigare Summiten i T3 utförande som inte förbrukade en enda rem under vår testvinter med den.


Nu gjorde vi ytterligare ändringar i primärvariatorn och vi bytte ramperna till sealevel ramper istället, och en aningen styvare fjäder för att kompensera de vikternas aningen snällare ingrepp.


Dags att prova nåt som verkligen fungerar


Vår maskin hann byta kostym under vintern.

Efter det har vi inte haft några fler bekymmer med remmarna och samtidigt gick vi mot vår och inte lika mycket lössnökörning som är tufft för remmen. 
I USA kommer Ski-doo att uppgradera motorfästet samt ändra drevning för kunder som upplevt remproblem.
Hur det blir i Sverige har inte BRP gett någon officiell info om, även om vi hört via mekaniker att Sverige kommer att få samma uppgraderingar. Vi hoppas verkligen att så är fallet och förhoppningsvis kommer det bli en svalare tillvaro för variatorremmarna.


När det kommer till motorn så har den gått otroligt fint genom hela säsongen, inga som helst motorrelaterade fel har vi haft. Ski-doos mål med att bygga en lika driftsäker tvåtaktare som fyrtaktarna kanske de har lyckats med, men det måste få gå några fler år för att vi ska få facit på detta.
Men vi tycker att det lovar väldigt gott när vår testmaskin har gått prickfritt under hela säsongen. Alltså med beröm godkänt.

Det är utom tvivel betydligt mer power i denna snurra än tidigare, men mer effekt brukar oftast kräva mer kylning. Ski-doo har en helt ny typ av kylare som följer hela tunneln och går ner framför mattan. Och för att hålla ner vikten har man gjort kylaren tunnare men med större yta.
På det sättet lyckas man hålla nere vikten samtidigt som kylförmågan blir bättre med en större yta som kyler. Här har ingenjörerna verkligen gjort hemläxan, för så här bra kylning på en mountainmaskin är det inte ofta man upplever. De medföljande isrivarna har mest använts för att kyla slidesen och inte motorn.


Roliga linjer i norrbottensskogarna

Om vi kikar på andra nyheter som kommit på den nya Gen4 Summiten kan vi se att det är en helt ny längd på maskinen. 165" istället för 163" som föregångaren var och det beror på att delningen ändrats och förlängts från 2,86" till 3,5" vilket gör att det blir lite längre mellan kammarna.
Och när det är längre avstånd mellan kammarna blir det logiskt nog också färre kammar på en matta i samma längd.
Det här är ett medvetet val för att göra mattan lättare och minska på rotationsvikten. Och summa summarum blir det lättare för motorn att sätta snurr på en matta med lägre vikt.

Enligt Ski-doo har greppet till och med blivit bättre trots färre kammar då de kommer ner i mer "orörd" snö. Vi är beredd att köpa detta då vi upplever att det är ett helt otroligt bra grepp i denna matta, även vid lite fastare snö greppar det ordentligt. Hur är då hållbarheten på en matta som lättats med både tunnare gummi samt färre kammar?
Här kan vi inte annat än ge Ski-doo högsta betyg då mattan ser ut som ny efter en säsong, och det efter en vinter med stundtals dåliga snöförhållanden där mattan fått en och annan stenkänning.


Dags att prova nåt som verkligen fungerar


Lättkörd som få, här på skrå.


Under förra vintern lyckades vi med konststycket att skapa ett par bananformade boggieskenor, utan att vi egentligen vet vad som orsakat detta.
Troligtvis hade vi ren och skär otur och boggien har fått sig en smäll på något vis. Om dom skulle vara klenare än på någon annan lössnömaskin tror vi inte, eftersom vi inte hört att det skulle vara vanligt förekommande på nya Summiten.
Men vi slängde i en uppsättning Iceage boggieskenor istället och sen dess har dom hållit sig spikraka.


Nu har vi mest summerat dom tekniska bitarna, men hur har Summiten varit att köra? Ja den är nästan för lättkörd, på så vis att det tog en stund att vänja sig med hur medgörlig det nya chassit är. Minsta lilla manöver man tänker göra kräver betydligt mindre av föraren än tidigare.
Från början överarbetade man med maskinen så det blir större rörelser än man tänkte sig. Här behövs det inte alls mycket fysisk övertalning utan endast mindre viktförflyttningar vid till exempel burkningar, annars är det lätt att man lägger ner maskinen betydligt mer än vad man hade som avsikt att göra.

När man väl lärt sig hur lätthanterlig den är blir maskinen mer som en förlängning av kroppen. Man slutar att tänka på hur man ska köra skotern och koncentrerar sig istället på vart man har blicken, för där den är dit åker man med Summiten.
Summitarna brukar ha en tendens att sträva upp mot backen vid skråkörning och Gen4 plattformen är inget undantag, däremot är det lättare att stå långt fram och hålla ner nosen för att motverka detta.
Dessutom är Summit 165 bättre på just skråkörning än sina kortare syskon, här håller man en linje lättare helt enkelt.


Dags att prova nåt som verkligen fungerar


För mig var dock original styrhöjare i högsta laget då jag bara är 172cm lång, här införskaffades istället en lägre höjare som gjorde stor skillnad.
Nu är armbågarna lagom böjda som spar energi och man kan lättare förflytta sig på maskinen.
Vid brant klättring blev det betydligt lättare att förflytta vikten fram på maskinen för att motverka att man reser för mycket.
 Man kommer också lite längre fram på maskinen vid skråkörning och nu blev det lättare att hålla skrålinjerna.


Om man ser till fjädringen är den riktigt bra, mjuk och följsam som en puderskoter skall vara. Vi saknar dock inställningsmöjligheterna som konkurrenterna har på sina maskiner.
För här i Sverige händer det ibland att vi inte bara har bottenlös pudersnö, och då skulle man vilja kunna ställa stötdämparna hårdare för att tåla lite tuffare tag. Nu räcker dock original setup riktigt långt, och dom allra flesta behöver inte värre stötdämpare för den typ av körning som en Summit är byggd för.


På väg upp för ännu en fjällsluttning

Om vi då ska försöka summera ihop vår säsong på den nya Summit X 850 E-TEC 165, kan vi konstatera att utvecklingen av lössnömaskiner tagit ytterligare ett stort steg framåt. En motor som slår det mesta i sin väg, och en plattform som kanske är den mest lättkörda på marknaden.
En helt grym puderraket som trots några små "barnsjukdomar" imponerat ordentligt på oss under säsongen. Vill man ha en maskin där gränsen sitter i skickligheten på piloten bakom styret och inte i skotern har man definitivt hittat rätt om man väljer en Summit 850 Gen4.


Dags att prova nåt som verkligen fungerar

Text: Andre.Jonsson@sledtrax.se
Foto: Andre.Jonsson@sledtrax.se
Foto: Amanda Ekström
Foto: Markus Lidberg
Tummen upp Gilla(14) Kommentarer Kommentera(0) Tipsa en vän Dela på Facebook Dela på Twitter


ANNONSÖRER - ERBJUDANDE!

Polaris
All © Sledtrax
Eftertryck medges ej utan tillstånd!
Sledtrax är ett registrerat magasin/varumärke.
Sledtrax innehar utgivningbevis samt därtill kopplat mediaskydd.
Chefredaktör: Johan Carlsson
Ansvarig utgivare: Mikael Tarander
Tips & Kontakt: redaktionen@sledtrax.se
Redaktionsinfo