Som de flesta redan vet blev ju inte New York tävlingen av på grund utav varmt väder och snöbrist. Mycket tråkigt när något sånt händer, och speciellt för dom som redan tagit sig dit. Vi fick reda på det medan vi var på väg mot flygplatsen så det var tur för oss!
Men men, inte mycket att göra åt. Vädret är svårt att styra över!

Credits WFO Foto

Däremot lyckades de skrapa ihop så pass mycket snö att de kunde köra tävlingen i Detroit förra helgen.
Det var en endagsshow, och det var fredagen som vi tävlade. Det var en väldigt liten och tight ovalbana inuti Pontiac Silverdome. Jag var verkligen laddad och hade en bra känsla inför kvällen, och träningen kändes bra. Vi fick tyvärr inte lika mycket träning som vanligt för att de ville spara på banan som hela tiden tinade.

Första heatet gjorde jag en dålig start och tog mig inte ut bra alls. Tror att jag låg på 5e plats på sista varvet när jag och en varvad förare kom ihop och jag landade på sidan av banan utan skoter. Inga personskador och jag kunde köra i mål efter incidenten.

Heat nummer två gjorde jag en bättre start och fick körningen att stämma ganska bra, kom i mål som 3a.
Tyvärr räckte inte mina poäng till final på grund av första heatet så jag blev tvungen att gå genom sista chansen. Som tur var klarade jag mig ur första kurvan utan att ligga uppochner, men det gjorde inte alla utan några stycken körde ihop så pass mycket att det blev omstart. Omstarten gjordes i led, och jag var på 3e plats när det rödflaggades och fick då stå som 3e man i ledet. Tog mig in på den placeringen och var då klar för final.

Bakre led i den här finalen var nog inte så mycket sämre än främre med tanke på vinkeln på första kurvan, och jag var i en ganska bra position, men tyvärr blev jag ändå kvar med en annan förare i första kurvan! Tog mig lös och började köra, vet dock inte vilken placering jag var uppe på som bäst tills en förare kör omkull framför mig och hans skoter åker in precis framför mig så jag fastnar i den.
Verkligen frustrerande att stå och se när alla passerar en och man inte kan göra annat än att vänta?
Efter många om och men kan jag fortsätta finalen, och jag försöker mest få någon slags fart bland alla förare och blåflaggor. Går till slut in på 12e plats.
Inte resultatet jag hade förväntat mig men det är vad det är.
Nu sitter jag på 14e plats i totalen, och det är dags för oflytet att vända håll. Jag har jobbat hårt de sista veckorna med både skoter och fysträning inför kommande race i New York nästa helg, så jag hoppas att jag kan få chansen att visa några bra körningar.
Håll er vakna fredag och lördag kommande helg och kika på när vi kör!

Tack än en gång till er som följer mig på denna resa!

/Lidman #52

Photo by Deb Carlson

Förra helgen åkte vi till Eagle River för att tävla i Eagle River World Championship. Tre dagars tävlande stod på schemat och eftersom det inte var någon Nationell tävling denna helg beslutade vi att köra!

Photo by Nikki Klingelhut

Helgen som var hade vi uppehåll från den Nationella serien, men det skulle köras en Regional tävling på våran tränings- anläggning ERX Motorpark. Vi beslutade att köra för att få extra "Tävlingsträning".

Photo by Taylor Carlson

Tävlingshelgen som jag hade stora förhoppningar om gick inte alls som planerat. Som sagt, tredje deltävlingen i serien gick av stapeln i Shakopee på arenan Canterbury Park.

Photo by Taylor Carlson

Veckan har gått åt till träning och testning av lite olika saker inför kommande race. Körningen har gått bra och jag tror att vi har fått till en del ändringar på maskinen som ska hjälpa mig där ute på banan.

Redo för resan tillbax!

Nu är juluppehållet över och imorgon sätter jag mig på planet tillbaka till USA.
Det har varit väldigt skönt att få vara hemma i några veckor för att träffa familj och vänner, vila upp sig och även köra lite skoter.