Polaris
FOR SNOWMOBILE LOVERS
Utgåva
12 dec  
Start Your Engines Snöskoterartiklar All världens snöskotrar presenteras Sledtrax TV-kanal Sledtrax Instagram Annonsera i en modern skotertidning Redaktionen Om Sledtrax
             SLEDTRAX TESTAR   
Bad Ass Widetrack - 18
2017-10-16
BAD ASS WIDETRACK 2018 DEL 1 - POLARIS 800 TITAN XC 155, UTMANAREN

Bredbandare. Hur kul kan det vara egentligen? Svaret är enkelt, hur kul som helst! När Lynx presenterade sin Commander 800R E-TEC för några år sedan blev det startskottet på vad som nu, när vi skriver MY 2018 i kalendern, utvecklats till en av branschens tuffaste klasser. Efter Lynx följde helt logiskt koncernsyskonet Ski-doo med Expedition Xtreme 800R E-TEC och nu presenterar Polaris sin glödheta utmanare i klassen: 800 Titan XC. Häng med i en artikelserie över fyra avsnitt där vi utser 2018 Bad ass Widetrack #1!

I begynnelsen


Vem sa något om "Tjock"?!

Här i Skandinavien har Lynx historiskt dominerat bredbandarsegmentet i princip så länge det funnits just bredbandare. Redan på åttiotalet var man före sin tid med sin Finlandia GLX, världens första bredbandare med glidboggie. Efterföljaren 5900 blev en av Europas största skotersuccéer och resten är som man säger, historia.

När Finlandia GLX presenterades var det nog många tappade hakor runt om i skotersverige och då som nu frodades skepsisen. Det fanns väl ändå inget behov av glidboggie i en bredbandare, ja knappt över huvud taget. Jo, jo... När Commander 800R E-TEC såg dagens ljus 2014 var väl reaktionerna ungefär detsamma. Vad skulle man med en sådan maskin till?

Men maskintypen fann snabbt sina fans och två år senare breddade (just det) Ski-doo sitt modellprogram med Expedition Xtreme 800R E-TEC. Sedan har kusinerna från BRP dominerat den spirande klassen relativt ohotade. Tills nu då förstås. 2018 står det plötsligt ytterligare en utmanare redo på startlinjen, Polaris 800 Titan XC.

TITAN = Stor, stark och redo att utmana


Sportigare arbetsmaskin var det länge sedan vi körde...

Marken skälver av vibrationerna från dessa tre mattsvarta bestar och startskottet går när som helst. Men innan startfältet drar iväg för den slutliga uppgörelsen om titeln 2018 Bad ass Widetrack #1, tänkte vi kolla in maskinerna lite var för sig. Först ut är utmanaren och nykomlingen Polaris 800 Titan XC.

I rakt nedstigande led släkt med AXYS PRO RMK. Ja faktiskt så nära släkt, att man skulle kunna påstå att den egentligen är en breddad PRO RMK. Nu är väl det kanske att förenkla det hela lite väl mycket, men så värst långt från sanningen är det faktiskt inte.

Alla, mer eller mindre i alla fall, lössnöåkare kan intyga att AXYS är ett väldigt trevligt chassie. Välbalanserat och i det närmaste perfekt avstämt. PRO RMK i AXYS utförande är extremt lättsvängd och smidig, men ändå konsekvent och trygg i sitt uppträdande.

Dessa egenskaper har man lyckat behålla, även när chassiet breddats med mer än en decimeter. För Titan XC är stor och bred, inget snack om saken. Men detta märker man faktiskt inte så mycket av när man kör. Förutom då att fotställningen blir aningen bredare...


Stay cool! Extra kylare i snoken

Under skalet hittar vi både beprövade lösningar som varit med några säsonger nu och nya lösningar speciellt utvecklade för nya Titan.

800 Cleanfire H.O. motorn utvecklades samtidigt med och speciellt för AXYS plattformen. Motorn är en naturlig del av chassiet och noggrant placerad för bästa möjliga balans i ekipaget. Elektronisk oljepump, elektroniskt styrda avgasventiler, lättvikts vevaxel och räfflade kolvar är några av de speciella attributen för denna motor.

En frontmonterad kylare med kylfläkt hjälper till att hålla motortemperaturen i schack även om belastningen är hög och farten låg. Titan XC är också utrustad med en effektförstärkande regulator som förstärker den elektriska effekten när maskinen står på tomgång eller körs väldigt sakta på låga varv. Detta ger maximal effekt till elektriska förbrukare som handtagsvärmare, extra arbetsbelysning, vinsch eller andra tillbehör även om maskinen står stilla.


Dags att prova nåt som verkligen fungerar


Behaglig men samtidigt funktionell dyna

Mattan är en 508 mm bred Cobramatta, 3937 mm lång och 46 mm kamhöjd. Ett monster till gummisnodd som lämnar avtryck. Både bildligt och bokstavligt talat.

Boggien är nyutvecklad speciellt för Titan. För att maximera funktionen vid backning i lössnö är skenorna ledade. Detta ger även snällare egenskaper vid ledkörning då boggien inte pressar hela sin längd mot underlaget och därmed får vi en mer lättsvängd maskin. Fjädringsvägen uppges till rejäla 419 mm och geometrin är utvecklad för att ge bästa komfort genom hela spektrat. Inga justeringar ska behövas oavsett om du åker själv, eller arbetar med tunga lass.

Fjädringspaketet är väl tilltaget med FOX QS3 i boggien och FOX QS3 Piggyback Clicker i framvagnen. Fjädringsvägen fram uppges till 236 mm.

När man sätter sig på maskinen känns allt som på vilken RMK som helst, fast ändå inte... Fötterna hamnar lite bredare isär och dynan stadigare att sitta på. Hela rumpan ryms så att säga. Midjemåttet över panelerna är större och det sticker upp en rejäl växelspak till höger om styret.

Ledracer


Man måste hoppa högt för att mattan ska lämna marken

Vi testade Polaris 800 Titan XC 155 första gången en tidig morgon i början av mars förra vintern i West Yellowstone, Montana. Lederna ut från uppställningsplatsen var nypistade och stenhårda. Natten hade bjudit på dryga 20 minusgrader och förväntan gnistrade tillsammans med iskristallerna i den höga, kalla luften.

Måste erkänna att det var länge sedan, om det någonsin hänt tidigare, att undertecknad känt sådan förväntan inför ett test av en bredbandare! Antingen beror det på redaktörens stigande ålder, eller så är det bara att Polaris 800 Titan XC 155 med sin blotta svarta, stygga uppenbarelse trissar upp förväntningarna? Vi väljer att tro på det senare...


Eller långt...

Efter några inledande kurvor öppnar leden upp sig i en lång raksträcka som löper parallellt med Yellowstones flygplats landningsbana. Klämmer in gasen och måste erkänna att jag nästan överrumplas av det brutala bettet i mattan.

Det känns ungefär som att effekten från Cleanfire motorn överförs via en kuggstång till underlaget. En stor klo greppar tag i skotern och drar oss framåt uppåt. Fingrarna rätar ut sig och vi är en hårsmån från att tappa greppet. Lite tur kombinerat med rutin räddar situationen och glädjemätaren passerar 100% markeringen.


Dags att prova nåt som verkligen fungerar


Vi har nästan inga bilder på 800 Titan XC 155 där båda skidorna har kontakt med marken. Undrar varför...

Accelererar vidare och når toppfart en bra bit innan vi kommer ut till korsningen till det allmänna lednätet och dess hastighetsbegränsningar. Den går inte vansinnigt fort, men fort går det och med tanke på att vi sitter på en bredbandare kanske vansinnigt inte är helt överdrivet!

Just i dag väljer vi en lite mindre led, med smalare spår, fler kurvor och inte lika notoriskt välsladdad som det annars har en tendens att vara. En skoterled i Montana överglänser på många punkter standarden vi vant oss med på vanliga vägar hemma i Norrland...

Här både överraskar och övertygar 800 Titan XC. Det är svårt, för att inte säga omöjligt att inte ryckas med och pressa tempot till maximum. För även om vi sitter på en bredbandare, så upplevs det mer som att vi åker en lång ledracer. Visst känns det att man har några extra kilon med sig in i kurvorna och man får vika ut benen lite mer för att komma fram på maskinen.


André visar med alla sina kilon vem som bestämmer

Men balans, tyngdpunkt och fjädring skapar tillsammans med klippet och effekten i motorn en väl fungerande helhet. Man förvandlas till en 420 kilos (fulltankad maskin och proppmätt förare) missil i blanksvart, mattsvart och grått.

Ledåkningen var häftig och övertygande med Titan, men maskinen marknadförs av Polaris som en extrem crossover, så vi viker av leden för att testa dess egenskaper ute i den nordamerikanska terrängen.

Vi kryssar genom tallskogen, över åsar och längs bäckar som strömmar som om det vore sommar. Vulkanisk aktivitet ser nämligen till att dessa vattendrag aldrig fryser. Åker på skrå längs en ås genom skogen och här känner man tydligt Titans nära släktskap med RMK maskinerna. Mycket smidig och stabil.

Friåkare


Se upp där nere!

Kommer upp på åsen och svänger med ett djupt nerlägg i snön runt ett par tallar innan det börjar gå nerför igen. Skogen blir plötsligt tätare, så jag kryper ihop bakom styret och vi pressar oss fram genom vegetationen. Skogen öppnar sig och då inser jag att vi nog befinner oss på ett ställe där vi inte borde vara.

Några meter framför skidspetsarna stupar det nämligen lodrätt ett antal meter och bakom oss tornar den gröna väggen upp sig. På avstånd hör jag kollegornas muntra gaspådrag och inser att nu är jag i trubbel.

Att vända runt en Titan ensam på avsatsen känns inte som ett alternativ och kanten framför mig är inte heller den särskilt lockande. Men efter lite vånda inser jag ändå att enda vägen ut är ner. Klippkanten är cirka tre meter ovanför marknivån nedanför och turligt nog är skogen gles där nere.


Dags att prova nåt som verkligen fungerar


Yiiiihaaa

Tar ut riktningen och ger gas. Ett minst sagt spännande ögonblick, då jag inte har en aning om hur den stora Polarisen kommer att reagera i luften. Men allt går helt odramatiskt. Återigen bubblar DNA från RMK upp till ytan och vi faller lugnt och stabilt genom luften. Landningen är tung, men kontrollerad och fjädringen gör sitt jobb utan knot.

Vi åker vidare mellan tallar och stenar. Skråar, hoppar, myrsurfar och bara njuter. På väg tillbaka mot utgångspunkten och den hägrande lunchen funderar jag över maskinen jag sitter på.

Helt klart har Polaris lyckats få till en häftig och väldigt kompetent "Extrem crossover" som de själva säger. Allt vi utsatt den för har den bara avfärdat som en vanlig dag på jobbet ungefär. Känns som att den har hur mycket som helst att ge.

Men frågan är hur långt den räcker mot övriga gänget i klassen. Häng kvar, för i kommande artiklar fördjupar vi oss i tur och ordning i, Ski-doo Expedition Xtreme 800R E-TEC och Lynx Commander Touratech. Sedan är det dags för det avgörande slaget. 2018 års tyngsta batalj, den vill ni bara inte missa!

Text: Ingemar.Forsell@sledtrax.se
Foto: Ingemar.Forsell@sledtrax.se
Foto: Johan.Carlsson@sledtrax.se
Foto: Polaris
Tummen upp Gilla(10) Kommentarer Kommentera(1) Tipsa en vän Dela på Facebook Dela på Twitter

2017-10-17
Av Frank Persson:
Kul med lite seriösare test av potenta bredbandare.
Det uppskattas av oss bredbands åkare.
Frank.

ANNONSÖRER - ERBJUDANDE!

Camp Gauto

Experience Arjeplog

Polaris
All © Sledtrax
Eftertryck medges ej utan tillstånd!
Sledtrax är ett registrerat magasin/varumärke.
Sledtrax innehar utgivningbevis samt därtill kopplat mediaskydd.
Chefredaktör: Johan Carlsson
Ansvarig utgivare: Mikael Tarander
Tips & Kontakt: redaktionen@sledtrax.se
Redaktionsinfo